Motioner och medborgarförslag

 

Ett sätt att påverka vad som serveras i den offentliga måltidsverksamheten i din kommun är att lägga ett medborgarförslag. Om din kommun inte tar emot medborgarförslag kan du kontakta kommunpolitiker i din kommun och be dem lägga fram en motion om vegonorm.

 

Här är ett par texter som du kan utgå ifrån när du skriver ditt medborgarförslag. Är du politiker kan du lätt anpassa förslaget till att bli en motion. Det är också lätt att göra om texterna, så att du kan använda dem som årsmötesmotioner till din förening.

 

[LADDA NER MALL FÖR LEDAMÖTER OCH KOMMUNALT ANSTÄLLDA]

[LADDA NER MALL FÖR SKOLOR OCH FÖRSKOLOR]

 

–––

 

Medborgarförslag

 

Datum

 

Kommunfullmäktige
XX kommun
Box XX
123 45 XX

 

Medborgarförslag angående vegetarisk mat som standard för ledamöter och kommunalt anställda.

 

MILJÖSKÄL

Naturvårdsverket skriver i rapporten Hållbara konsumtionsmönster att summan av Sveriges växthusgasutsläpp, inrikes plus utrikes, ökat med 17 procent de senaste 20 åren. Den kraftiga utsläppsökningen beror på ökad konsumtion. I dag är växthusgasutsläppen som orsakas av varje svensks matkonsumtion omkring 1,8 ton per år. Att kött, mejeriprodukter och fisk helt ersätts med vegetabilisk föda är en nödvändig förutsättning för att kunna pressa ner de årliga växthusgasutsläppen från maten till globalt hållbara 0,3 ton per person år 2050.

 

Den effektiva lösningen för att komma tillrätta med det svenska jordbrukets klimatpåverkan är att byta ut köttet mot bönor. Enligt Mat-klimat-listan från Sveriges lantbruksuniversitet orsakar nötkött ungefär 26 kilo växthusgaser per kilo konsumerat kött i form av koldioxid från nedhuggen skog, metangas från kornas magar och dikväveoxid från gödsel. Men väljer konsumenten i stället att äta proteinrika bönor blir utsläppen endast 0,7 kilo. Det är alltså nästan 40 gånger bättre för klimatet att köpa bönor än att köpa nötkött.

 

HÄLSOSKÄL

Livsmedelsverkets nya kostråd betonar hälsovinsterna med en växtbaserad kost. Kostråden inleds med meningen ”Nyckeln till bra matvanor är mer mat från växtriket, lagom mycket och varierat.”

 

Världshälsoorganisationen WHO:s nya rapport visar ett starkt samband mellan rött kött, charkprodukter och cancer. Efter att ha granskat över 800 rapporter har WHO:s internationella cancerforskningsinstitut IARC kommit fram till att processat kött klassas som säkert cancerframkallande, medan rött kött klassas som cancerframkallande med ungefär samma sannolikhet som akrylamid, UV-strålning och eldrök, vilket innebär mycket hög sannolikhet.

 

Konsumtion av processat kött som korv och skinka ökar markant risken för tjock- och ändtarmscancer. Risken ökar även för cancer i bukspottskörteln och i prostatan. Konsumtion av 50 gram processat kött per dag ökar risken för tarmcancer med 18 procent och desto större intag desto högre är cancerrisken. WHO uppmanar därför kraftfullt till en minskad köttkonsumtion för folkhälsans skull.

Världscancerfonden har uppgraderat varningen för rött kött till högsta nivån och avråder helt ifrån alla processade charkvaror som exempelvis korv.

 

RESONEMANG

Ett sätt att på kommunal nivå minska köttätandet är att göra det till ett val, så att det inte sker slentrianmässigt. När kommunen anordnar någon verksamhet där mat ingår, så är det alltid maträtter innehållande animalier som är norm och grundalternativet. Det som är sämst ur miljö- och hälsosynpunkt sanktioneras således av kommunen. De deltagare som väljer bort kött från sin kost är därför i nuläget tvungna att aktivt höra av sig i förväg. Detta medborgarförslag föreslår istället att de som vill äta kött får själva önska specialkost. Alla som vill äta kött i den kommunala verksamheten kommer även i fortsättningen att kunna välja kött. Men förhoppningen är att kommunalt anställda samt ledamöter i fullmäktige och nämnder reflekterar mer över sina matvanor, och för miljöns skull avstår från kött vid fler tillfällen än i dagsläget.

 

Med ett bifall av förslaget tydliggörs att köttkonsumtion är ett val, för var och en att aktivt ta ställning i.

 

Yrkande:

Att kommunen inför en vegetarisk mat som standard för verksamhet där mat serveras till kommunalt anställda samt ledamöter av kommunens nämnder och kommunfullmäktige, och att kött därmed enbart serveras till dem som aktivt valt det.

 

Med vänliga hälsningar

 

Namn
Adress
Postnummer och ort
Telefonnummer
E-postadress

 

 

KÄLLOR

Naturvårdsverket s rapport Hållbara konsumtionsmönster
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6653-6.pdf?pid=14404

 

Mat-klimat-listan, Sveriges lantbruksuniversitet

http://publikationer.slu.se/Filer/Mat-klimat-listanversion10-120413.pdf

 

Livsmedelsverkets kostråd

http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/kostrad-matvanor/vuxna/kostraed_webb.pdf?id=7675

 

Världshälsoorganisationen om kött och cancer
http://www.iarc.fr/en/media-centre/pr/2015/pdfs/pr240_E.pdf


Världscancerfondens rekommendationer

http://wcrf.org/int/research-we-fund/our-cancer-prevention-recommendations

 

 

–––

 

 

Medborgarförslag

 

Datum

 

Kommunfullmäktige
XX kommun
Box XX
123 45 XX

 

Medborgarförslag angående vegetarisk mat som standard i skolor och förskolor

 

MILJÖSKÄL

Naturvårdsverket skriver i rapporten Hållbara konsumtionsmönster att summan av Sveriges växthusgasutsläpp, inrikes plus utrikes, ökat med 17 procent de senaste 20 åren. Den kraftiga utsläppsökningen beror på ökad konsumtion. I dag är växthusgasutsläppen som orsakas av varje svensks matkonsumtion omkring 1,8 ton per år. Att kött, mejeriprodukter och fisk helt ersätts med vegetabilisk föda är en nödvändig förutsättning för att kunna pressa ner de årliga växthusgasutsläppen från maten till globalt hållbara 0,3 ton per person år 2050.

 

Den effektiva lösningen för att komma tillrätta med det svenska jordbrukets klimatpåverkan är att byta ut köttet mot bönor. Enligt Mat-klimat-listan från Sveriges lantbruksuniversitet orsakar nötkött ungefär 26 kilo växthusgaser per kilo konsumerat kött i form av koldioxid från nedhuggen skog, metangas från kornas magar och dikväveoxid från gödsel. Men väljer konsumenten i stället att äta proteinrika bönor blir utsläppen endast 0,7 kilo. Det är alltså nästan 40 gånger bättre för klimatet att köpa bönor än att köpa nötkött.

 

HÄLSOSKÄL

Livsmedelsverkets nya kostråd betonar hälsovinsterna med en växtbaserad kost. Kostråden inleds med meningen ”Nyckeln till bra matvanor är mer mat från växtriket, lagom mycket och varierat.”

 

Världshälsoorganisationen WHO:s nya rapport visar ett starkt samband mellan rött kött, charkprodukter och cancer. Efter att ha granskat över 800 rapporter har WHO:s internationella cancerforskningsinstitut IARC kommit fram till att processat kött klassas som säkert cancerframkallande, medan rött kött klassas som cancerframkallande med ungefär samma sannolikhet som akrylamid, UV-strålning och eldrök, vilket innebär mycket hög sannolikhet.

 

Konsumtion av processat kött som korv och skinka ökar markant risken för tjock- och ändtarmscancer. Risken ökar även för cancer i bukspottskörteln och i prostatan. Konsumtion av 50 gram processat kött per dag ökar risken för tarmcancer med 18 procent och desto större intag desto högre är cancerrisken. WHO uppmanar därför kraftfullt till en minskad köttkonsumtion för folkhälsans skull.

Världscancerfonden har uppgraderat varningen för rött kött till högsta nivån och avråder helt ifrån alla processade charkvaror som exempelvis korv.

 

RESONEMANG

Allt fler organisationer, företag, sjukhus och skolor har vegetarisk mat som standard. Ibland går det att välja kött som specialkost, ibland finns bara vegetarisk mat. Organisationerna har vänt köttnormen till en vegonorm. I de flesta fall har vegonorm införts av miljöskäl eller hälsoskäl, men det finns också många andra skäl att gå över till vego som standard.

Kommuner som ser över sina matkostnader inser snabbt att kött och andra animaliska produkter utgör en oproportionerligt stor del av matbudgeten. Skolor som bytt till helt vegetarisk kost har kunnat anställa kockar, köpa mer ekologiskt och bättre råvaror och kunnat höja standarden på maten rejält. Det innebär både miljövänligare och hälsosammare skolmat, till samma eller lägre pris.

 

I samhället finns det många kosthållningar att ta hänsyn till för den som lagar mat till andra. Det här kan bli en utmaning, inte minst i skolor eller på andra offentliga platser där människor med olika bakgrund, religion, vanor, allergier och etiska ställningstaganden möts. Frågan är vad alla kan äta, vad är den gemensamma nämnaren?

 

Det bästa svaret på frågan är: mat från växtriket. Det finns väl ingen livsstil som avråder från ugnsrostade rotfrukter? Och en krispig sallad eller en mustig böngryta är definitivt inte farlig för hjärtat. Mat från växtriket gör också att den växande skaran människor som tagit ställning mot uppfödning och dödande av djur kan känna sig inkluderade. Med ett bifall av förslaget tydliggörs att köttkonsumtion är ett val, för var och en att aktivt ta ställning i.

 

Yrkande:

Att kommunen inför en vegetarisk mat som standard i skolor och förskolor.

 

Med vänliga hälsningar

 

Namn
Adress
Postnummer och ort
Telefonnummer
E-postadress

 

 

KÄLLOR

Naturvårdsverket s rapport Hållbara konsumtionsmönster
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6653-6.pdf?pid=14404

 

Mat-klimat-listan, Sveriges lantbruksuniversitet

http://publikationer.slu.se/Filer/Mat-klimat-listanversion10-120413.pdf

 

Livsmedelsverkets kostråd

http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/kostrad-matvanor/vuxna/kostraed_webb.pdf?id=7675

 

Världshälsoorganisationen om kött och cancer
http://www.iarc.fr/en/media-centre/pr/2015/pdfs/pr240_E.pdf


Världscancerfondens rekommendationer

http://wcrf.org/int/research-we-fund/our-cancer-prevention-recommendations